Index

Proverbes : misento

Proverbe 1Aza mangetaheta ambony lakana. [2.558 #681]
Aza mangetaheta ambony lakana, na noana manatrika ny sompitra. [2.165 #787]
Mangetaheta ambony lakana. [1.147 #M60, 2.415 #2303]
Mangetaheta ambony lakana, mosarena ambody sompitra. [1.1]
Mangetaheta ambony lakana, noana ambody sompitra. [1.1]
Mangetaheta ambony lakana, noana manatrika ny sompitra. [2.974]
Tsy mety raha mangetaheta ambony lakana, na misento manan-tiana. [2.558 #4634]
Tsy mety raha mangetaheta ambony lakana, na noana manatrika ny sompitra. [2.653 #3454]
Tsy mety raha mangetaheta ambony lakana sy noana amoron-tsompitra. [2.415 #2335]
Tsy mety raha mangetaheta ambony lakana sy noana manatrika ny sompitra. [2.415 #2335]
Interprétation malgacheEnti-milaza olona mitaraina tsy fisiana nefa eo afovoan' ny fananam-be, na koa olona tsy mahay manararaotra ny soa betsaka eo anoloany na efa ilomanosany. [1.1]
Entina milaza tsy fahafaham-po amin' izay misy sy hita eo akaiky. [1.1]
Mihafihafy eo ampovoan' izay rehetra ilaina. [1.1]
Traduction françaiseAvoir soif en pirogue ; avoir faim devant un grenier = souffrir de la privation au milieu de l'abondance. [2.974 #5]
Il ne convient pas d'avoir soif quand on est dans la pirogue, ou faim quand on est devant le grenier à riz. [2.415 #2335]
Il ne faut pas se laisser avoir soif quand on est en pirogue (donc avec de l' eau tout autour), ni avoir faim quand on est devant un grenier. [2.165 #787]
Se priver au milieu de l' abondance c' est comme si on avait soif dans une pirogue. [2.415 #2303]
Interprétation françaiseSe disait des gens qui ont, mais ne veulent pas dépenser. [2.415 #2335]

Proverbe 2Misorona aman-kavana, ka misento tsy atrehin' olon-tiana. [2.558 #2416]

Proverbe 3Rafotsibe maty ondry, ka mitento homana ny atiny. [2.165]
Rafotsibe maty ondry kely, ka misento homana ny atiny. [2.415]
Rafotsibe maty ondry kely, ka mitsetra homana ny atiny. [2.415]
Rafotsibe maty ondry kely : mitsetsetra homana ny atiny. [2.558]
Rafotsibe maty ondry : misento homana ny atiny. [2.653 #2608]
Rafotsibe maty ondry : mitsetra homana ny atiny. [2.653 #2608]
Rangahibe maty omby: sady mitsetra no homana ny atiny; sady mangoraka no manontona ny tsoka. [2.415 #1846, 2.653 #2748]
Traduction françaiseLa vieille femme qui a perdu un mouton: elle pousse des soupirs tout en mangeant le foie. [2.165 #1968]
Vieille dont le mouton est mort : elle gémit de compassion tout en mangeant le foie. [2.415 #1902]
Vieux dont le boeuf est mort : il gémit en mangeant le foie, il est ému de pitié tout en se préparant à manger la moelle. [2.415]
Interprétation françaiseLa pitié ne l' empêche pas de chercher plaisir et intérêt. [2.415 #1902]
Se disait des chagrins et des consolations des vieux ; et aussi des profits retirés des pertes. [2.415 #1846]

Index