Index

Proverbes : aleo

Proverbe 1Aleo adaladala andriana, toy izay adaladala loholona. [2.415 #273]
Traduction françaiseUn roi insensé est moins à redouter que des chefs insensés. [2.415 #273]
Interprétation françaiseParoles du roi Andrianampoinimerina pour dire que les sages conseillers rendent le pays heureux et que les mauvais conseillers perdent le royaume. [2.415 #273]

Proverbe 2Aleo adala tena toy izay adala renianaka. [2.165]
Aleo adala tena, toy izay adala vady renianaka. [2.415 #2059]
Traduction françaiseIl vaut mieux que ce soit vous qui soyez fou plutôt que votre femme, la mère de vos enfants. [2.415 #2059]
Il vaut mieux que ce soit vous qui soyez imbécile, plutôt que votre femme, la mère de vos enfants. [2.165]

Proverbe 3Aleo anana ampian-tsetsetra, toy izay matavy arahin-dromoromo. [2.558 #108]
Aleo sosoa ampian-tsetsetra, toy izay hena matavy ampian-dromoromo. [2.653 #110, 2.974 #65]
Aleo sosoa ampian-tsetsetra, toy izay matsiro arahin-datsa. [2.558 #20]
Traduction françaiseMieux vaut le sosoa accompagné de soupirs compatissants que la viande grasse donnée avec mauvaise humeur. [2.974 #65]

Proverbe 4Aleo andrasan' olona, toy izay miandry olona. [2.558 #109]

Proverbe 5Aleo anenenan' olona toy izay manenina amin' olona. [2.165 #1112, 2.415 #6408]
Traduction françaiseIl vaut mieux être regretté des autres que d' avoir des regrets à cause des autres. [2.415 #6408]
Il vaut mieux, soi-même, être regretté des autres, plutôt que d' avoir, soi-même, des regrets du fait des autres. [2.165]

Proverbe 6Aleo enjehin' ny omby masiaka toy izay enjehin' ny fieritreretana. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza ny hamafin' ny fanjohian' ny eritreritra raha toa ka nisy ratsy nataon' ny tena. [1.1]

Proverbe 7Aleo eranambatry " manomboa " toy izay ariary zato " aza manombo " . [2.415 #698]
Aleo eranambatry mitombo, toy izay ariary tsy miakatra. [2.558 #110]
Aleo eranambatry mitombo, toy izay ariary tsy mitombo. [2.165 #763]
Aleo ny eranambatry "manomboa," toy izay ariary "aza manombo". [2.415 #4265, 2.653 #109]
Traduction françaiseIl vaut mieux avoir un sou qui augmente (ou rapporte) qu' une piastre qui n' augmente pas (ou ne rapporte rien). [2.165 #763]
Mieux vaut la soixante-douzième partie d' une piastre bien acquise et qui peut prospérer, que cent piastres mal acquises et chargées de malédictions. [2.415 #698]
Mieux vaut la soixante-douzième partie d' une piastre bien acquise et qu' on peut faire fructifier, qu' une piastre entière mal acquise et qu' il est interdit de faire fructifier. [2.415 #4265]
Interprétation françaisePetite somme bien acquise. Vaut mieux que grands biens mal acquis et auxquels s'attache comme une malédiction. [2.415 #4265]
Se disait de ceux qui prenaient injustement le bien d'autrui. [2.415 #698]

Proverbe 8Aleo fahavalo fantatra, toy izay sakaiza manody. [2.558 #111]
Aleo ny fahavalo miharihary toy izay ny sakaiza manody. [2.415 #5323]
Traduction françaiseMieux vaut un franc ennemi qu' un ami perfide. [2.415 #5323]

Proverbe 9Aleo halan' Andriana, toy izay halam-bahoaka. [2.165 #1414, 2.415 #274, 2.558 #112, 2.653 #88]
Traduction françaiseIl vaut mieux être haï par le souverain, que d' être haï par le peuple. [2.165]
Mieux vaut être détesté du souverain que du peuple. [2.415 #274]
Interprétation françaiseCelui qui est détesté du peuple a tout le monde contre lui ; on disait ce proverbe à ceux qui ne s'entendaient pas avec leurs voisins. [2.415 #274]
Parce que, si on est haï par le peuple, il n' y a plus personne pour intercéder auprès du souverain. [2.165]

Proverbe 10Aleo halañi ty ampanjaka teñe ty ho halañi ty fokonolo. [1.68]
Traduction françaiseIl vaut mieux être haï par le souverain que d'être haï par le peuple. [1.68]

Proverbe 11Aleo ho faty ampitso, toy izay ho faty anio. [2.165 #2099, 2.653 #89]
Aleo maty rahampitso, toy izay maty anio. [2.558 #128]
Traduction françaiseIl vaut mieux mourir demain qu' aujourd' hui. [2.165 #2099]

Proverbe 12Aleo homam-boatavo mahamay sa aleo adala havana? [2.415 #1050]
Traduction françaiseLequel est préférable : manger une citrouille brûlante ou avoir des parents insensés? [2.415 #1050]
Interprétation françaiseSe disait des parents qui créaient des ennuis par leur conduite. [2.415 #1050]

Proverbe 13Aleo irin' olona toy izay maniry olona. [1.1]
Interprétation malgacheMatoa irin' olona ny tena, manana ny tsara sy ny ampy, fa ny maniry na mitsiriritra olona kosa dia mitory fa latsa-danja noho izy ny tena. [1.1]

Proverbe 14Aleo joko mihasolanga, toy izay solanga mihajoko. [2.653 #90, 2.974 #249]
Traduction françaiseMieux vaut pour un homme voûté d’avoir à se redresser, que pour un homme droit de devoir se voûter. [2.974 #249]

Proverbe 15Aleo kely fanahy sitrak' olona, toy izay be fanahy maty foana. [2.165 #1624]
Aleo kely fanahy sitrak' olona, toy izay be fanahy maty maina. [2.558 #114]
Tsara ny kely fanahy sitrak’ olona, fa ratsy ny be fanahy maty foana. [2.558 #4407, 2.653 #3285]
Traduction françaiseMieux vaut n' être pas trop malin mais aimé, que d' avoir trop d' esprit et en souffrir. [2.165]

Proverbe 16Aleoko hovalahy malaza toy izay andriandahy malahelo. [2.415 #467]
Traduction françaiseJ' aime mieux être Hova ou homme libre dans la prospérité que noble dans la misère. [2.415 #467]
Interprétation françaiseCe proverbe disait l' amour pour les richesses. [2.415 #467]

Proverbe 17Aleo lahy adala zanaka lahimatoa toy izay adala loholona. [2.415 #275]
Traduction françaiseMieux vaut un fils aîné insensé que des chefs insensés. [2.415 #275]
Interprétation françaiseParoles du roi Andrianampoinimerina : un fils aîné insensé peut être rejeté, tandis que des chefs insensés conduisent le royaume à la ruine. [2.415 #275]

Proverbe 18Aleo lozabe ahombiazana toy izay malemy tsy azo. [2.165 #379, 2.415 #6337, 2.558 #115]
Traduction françaiseIl vaut mieux un méchant qui entend raison qu'un doux qui s'obstine. [2.415 #6337]
Mieux vaut un méchant (ou cruel) qui sait entendre raison, qu' un faible qui ne veut rien savoir. [2.165]

Proverbe 19Aleo mahantra an-tanindrazana, toy izay malahelo any an-tanin' olona. [2.558 #116]

Proverbe 20Aleo mahantra arin' ny azy, toy izay manan-karem-boafady. [2.558]

Proverbe 21Aleo mahia mahatratra, toy izay matavy malim-bolo. [2.653 #93]
Aleo mahia mahatratra toy izay matavy mialim-bolo. [2.415 #2273, 2.558]
Traduction françaiseMieux vaut un maigre secourable qu' un gras qui reste enfermé chez lui. [2.415 #2273]
Interprétation françaiseUn pauvre secourable vaut mieux qu'un riche avare et égoïste. [2.415 #2273]

Proverbe 22Aleo mahia ondry andrasana, toy izay mahia olom-pehezina. [2.653 #94, 2.974 #250]
Traduction françaiseMieux vaut garder des brebis maigres que d’avoir à son service des hommes décharnés. [2.974 #250]

Proverbe 23Aleo malahelo arin' ny azy toy izay manan-karem-boafady. [2.415 #2480, 2.653 #92]
Traduction françaiseMieux vaut un pauvre qui se suffit à lui-même qu' un riche ruiné. [2.415 #2480]

Proverbe 24Aleo malaza ho sarotra, toy izay hitondra alahelo mody. [2.415 #5643, 2.653 #91]
Aleo malaza ho sarotra, toy izay mitondra alahelo mody. [2.558 #120]
Traduction françaiseMieux vaut emporter la réputation d' un homme difficile et bourru que de rapporter chez soi le malheur. [2.415 #5643]

Proverbe 25Aleo mamonjy aina, hanaiky na handositra, fa manao vy manidina Andriamanelo. [2.415 #63]
Traduction françaiseMieux vaut sauver sa vie : il faut se soumettre ou s' enfuir, car Andriamanelo fabrique du fer volant. [2.415 #63]
Interprétation françaiseCes paroles furent dites par les Vazimba, premiers habitants du pays, lorsqu' Andriamanelo, inventeur des sagaies en fer, s' empara de la contrée ; les Malgaches conservèrent du respect pour les Vazimba et offrirent des sacrifices à leurs mânes. [2.415 #63]

Proverbe 26Aleo mandao ny harena, toy izay ilaozany. [2.415 #2164]
Traduction françaiseIl vaut mieux laisser les richesses que d' être abandonné par elles. [2.415 #2164]
Interprétation françaiseLe sens est qu' il faut les conserver jusqu' à la mort. [2.415 #2164]

Proverbe 27Aleo mandà tsy handeha toy izay hanaiky tsy ho lasa. [2.558, 1.1]
Aleo mandà tsy handeha, toy izay manaiky tsy ho lasa. [2.653 #95, 2.974 #75, 2.165]
Interprétation malgacheTsy tokony hanaikinaiky foana, nefa hamitaka nony avy eo. [1.1]
Traduction françaiseIl vaut mieux refuser d' aller que d' y consentir et ne pas le faire. [2.165]
Mieux vaut refuser de marcher, que dire oui et ne pas s’exécuter. [2.974 #75]

Proverbe 28Aleo mandroso ho faty, toy izay miverin-ko may. [2.653 #96, 1.3, 2.974]
Traduction françaiseMieux vaut marcher à la mort que de s’exposer par la fuite à être brûlé vif. [2.974 #28]
Mieux vaut s’avancer en risquant d’étre tué, que de reculer pour être brûlé [1.3]

Proverbe 29Aleo manenin-draha teo, toy izay manenin-draha lasa. [2.415 #6409, 2.558 #123, 2.165]
Traduction françaiseIl vaut mieux prévenir le remords, que de le subir ensuite. [2.415 #6409]
Il vaut mieux se repentir avant qu' après. [2.165]

Proverbe 30Aleo manontanintany foana hihomehezany, toy izay hanaonao foana hotezerany. [2.653 #97]
Aleo manontanitany foana hihomehezana, toy izay hanaonao foana hotezerana. [2.974 #251]
Traduction françaiseMieux vaut provoquer le rire par des questions naïves, que de provoquer la colère par des actions irréfléchies. [2.974 #251]

Proverbe 31Aleo maty hafoy toy izay velon-kijaly. [2.415 #2838, 2.653 #99, 2.558]
Traduction françaiseMieux vaut mourir et être enterré que de vivre pour souffrir. [2.415 #2838]

Proverbe 32Aleo maty olo-malaina, toy izay vaky vilany an' efitra. [2.165 #701, 2.558 #127]
Aleo maty olo-malaina toy izay vaky vilany mianefitra. [2.653 #100, 1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza fa latsa-bidy noho ny vilany ny olona kamo. [1.1]
Enti-milaza ny fahatsinontsinon' ny olo-malaina, kamo (ny fahafatesany dia tsy mitondra fahavoazana firy miolotra amin' ny fahavakisam-bilany any an' efitra, izay mafy tokoa satria tsy ahitana na inona na inona horaisina hahandroan-kanina any. [1.1]
Traduction françaiseIl vaut mieux laisser mourir un serviteur paresseux plutôt que de casser une marmite quand on est en voyage dans un désert, - où on ne peut s' en procurer une autre. [2.165]

Proverbe 33Aleo maty reniomby mahia, toy izay resy tohika. [2.558 #129]
Aleo maty reniomby toy izay ho resy tohika. [1.1]
Aleo maty reniomby, toy izay resy tohika. [2.415 #6338, 2.653 #101]
Interprétation malgacheEnti-milaza ny olona be didoha tafaohatra ka aleony iharam-patiantoka bevava toy izay ho resy lahatra. [1.1]
Traduction françaiseIl vaut mieux perdre une vache que de céder quand on s' est entêté. [2.165]
L' obstiné est semblable à celui qui aime mieux perdre sa vache plutôt que céder. [2.415 #6338]

Proverbe 34Aleo maty toy izay menatra. [2.165 #1122]
Aleo maty toy izay menatra olona. [2.653 #102, 2.974 #100]
Traduction françaiseIl vaut mieux mourir que d' être un objet de honte. [2.165 #1122]
Mieux vaut la mort que le déshonneur. [2.974 #100]

Proverbe 35Aleo matoky tapany, toy izay mangovitra erany. [2.165 #977, 2.653 #98]
Aleo matoky tapany, toy izay mangovitr' erany. [2.415 #2684, 2.558]
Traduction françaiseIl vaut mieux se fier un peu que trembler tout à fait. [2.165]
Mieux vaut être sûr d' une moitié que de trembler pour le tout. [2.415 #2684]
Interprétation françaiseProverbe analogue au français : un tiens vaut mieux que deux tu auras. [2.415 #2684]

Proverbe 36Aleo meloka amin' ny olombelona toy izay meloka amin' Andriamanitra. [2.415 #1, 2.558]
Aleo meloka amin’ olombelona, toy izay meloka amin’ Andriamanitra. [2.653 #103, 2.165]
Traduction françaiseIl vaut mieux être coupable aux yeux des hommes qu'aux yeux de Dieu. [2.415 #1]
Il vaut mieux être coupable envers les hommes que d' être coupable envers Dieu. [2.165 #20]

Proverbe 37Aleo miadan-ko reniny, toy izay mitsaraingon-ko vantony. [2.165 #1250, 2.415 #4716, 2.653 #104, 1.1]
Aleo miadan-ko reniny, toy izay mitsatsaingoka ho vantony. [2.558 #132]
Interprétation malgacheIlazana ny fihetsiky ny tanora raha vao mahita zavatra: tsy mba mandinika firy na milamina toy ny zokiolona. [1.1]
Traduction françaiseIl vaut mieux aller lentement et prendre de la taille (litt. être une vache), que de se presser et rester chétif (litt. n' être qu' une génisse). [2.165]
Il vaut mieux avoir la gravité de la poule que la légèreté frivole du poulet. [2.415 #4716]
Interprétation françaiseSe disait des paroles bien pesées, et aussi de la dignité de la conduite. [2.415 #4716]

Proverbe 38Aleo miady toy izay mankany Ankaratra tsy misy olona. [2.165]
Ankaratra tsy misy monina ka aleo miady. [2.558]
Ankaratra tsy misy olona, ka aleo miady. [2.415 #410, 2.653 #238, 2.558]
Traduction françaiseIl vaut mieux se battre que de s' en aller dans l' Ankaratra où il n' y a personne. [2.165]
Mieux vaut aller guerroyer dans l' Ankaratra contre des ennemis qui évacuent leurs positions, que de déserter pour être ensuite brûlé vif. [2.415 #410]
Interprétation françaiseEncore un autre proverbe montrant la sociabilité des Malgaches, qui préfèrent avoir de mauvais voisins plutôt que de ne pas en avoir du tout. [2.165]
L'Ankaratra est inhabité : mieux vaut aller combattre. [2.415 #410]

Proverbe 39Aleo midon-ko ariary, toy izay mitsangan-ko eranambatry. [2.558 #135, 2.653 #107]
Aleo mitsangan-ko eranambatry toy izay midon-ko ariary. [2.165 #764, 2.415 #4264]
Traduction françaiseIl vaut mieux s' élever jusqu' à un sou que de s' abaisser jusqu' à une piastre. [2.165]
Il vaut mieux un petit bien qui croîtra, qu' une piastre qui reste stationnaire, parce qu' elle est mal acquise et qu' il est interdit de la faire fructifier. [2.415 #4264]
Interprétation françaiseC. à. d. il vaut mieux partir de bas et s' élever, même doucement, que d' être riche d' abord pour s' appauvrir de plus en plus. [2.165]
Petit bien dont l' origine est bonne, vaut mieux que grand bien, mal acquis. [2.415 #4264]

Proverbe 40Aleo mifanena amy ny mpamosavy, toy izay mifanena amy ny mpandainga. [2.653 #105]
Aleo mifanena amin’ ny mpamosavy, toy izay mifanena amin’ ny mpandainga. [2.974 #136]
Traduction françaiseMieux vaut rencontrer un semeur de maléfices qu’un menteur. [2.974 #136]

Proverbe 41Aleo mitomoe-mandina, toa laferana, toy izay hitsangan-ko mavo, toa ranjo. [2.653]
Aleo mitomoe-mandina toa leferana, toy izay mitsangan-ko mavo toa ranjo. [2.558 #134]

Proverbe 42Aleo mitsimozimozy mamaha, toy izay mitsimozimozy misambotra. [2.558 #136]
Aleo mitsimozimozy mamaha toy izay mitsimozimozy mitady. [2.415 #2165, 2.653 #108]
Traduction françaiseIl vaut mieux être lent à délier la bourse que lent à faire fortune. [2.415 #2165]

Proverbe 43Aleo mpanjato anilan' ny havana, toy izay mpanarivo tsy atrehin' olon-tiana. [2.558 #18]

Proverbe 44Aleo ny andriana lozabe toy izay andriana malemy fanahy. [2.415 #183]
Aleo ny andriana lozabe toy izay andriana rainazy. [2.415 #183]
Traduction françaiseMieux vaut un souverain sévère qu' un souverain trop débonnaire. [2.415 #183]

Proverbe 45Aleo ny iray tampo tsy tiana, toy izay ny fati-dra. [2.415 #143]
Traduction françaiseIl vaut mieux un frère issu du même sein qu'un frère de sang, alors même qu' on ne l'aimerait pas. [2.415 #143]
Interprétation françaiseCe proverbe disait la force du lien entre parents ; l' alliance par le serment du sang était sacrée, cependant elle n'était rien à côté du lien de parenté. [2.415 #143]

Proverbe 46Aleo ratsy tarehy ka tsara fanahy, toy izay tsara tarehy ka ratsy fanahy. [2.165 #93]
Traduction françaiseIl vaut mieux être laid et bon, que d' être beau et méchant. [2.165]

Proverbe 47Aleo ratsy tarehy manam-panahy handalana, toy izay tarehy soa tsy ampy fiaina. [2.558 #19]

Proverbe 48Aleo toje pañosave teñi ty toje pavande. [1.68]
Traduction françaiseMieux vaut rencontrer un sorcier qu'un menteur. [1.68]

Proverbe 49Aleo tsaroan-tsy enina, toy izay voky tsy tsaroana. [2.558 #140, 2.653 #111]

Proverbe 50Aleo tsy tiam-bady toy izay tay tian-drafozana. [2.165 #1846]
Aleo tsy tiam-bady toy izay tsy tian-drafozana. [2.415 #1435, 2.558 #141, 2.653 #112]
Traduction françaiseIl faut mieux ne pas être aimé de sa femme, que de ne pas l' être par ses beaux-parents. [2.165]
Mieux vaut ne pas être aimé de son épouse que de ne pas l' être des beaux-parents. [2.415 #1435]
Interprétation françaiseCe proverbe disait l'autorité et l'influence des beaux-parents. [2.415 #1435]

Proverbe 51Aleo vandana imaso, toy izay vandana ivoho. [2.165 #483, 2.558 #142, 2.653 #113]
Traduction françaiseIl vaut mieux être tacheté en face que par derrière. [2.165]
Interprétation françaiseIl vaut mieux refuser en face que par derrière. [2.165]

Proverbe 52Aleo vandan’ imaso toy izay vanda-miambo ! fa ny teny imaso tsy mba kilema. [2.974]
Traduction françaiseMieux vaut refuser en face que par derrière, car une parole franche ne mérite, pas de reproche. [2.974 #483]

Proverbe 53Aleo very tsikalakalam-bola toy izay very tsikalakalam-pihavanana. [2.415 #4103, 1.1]
Aleo very tsikalakalan-karena, toy izay very tsikalakalam-pihavanana. [2.165 #171, 2.653 #114]
Interprétation malgacheAleo very vola toy izay tapaka fihavanana; nentin' ny Ntaolo hilazana fa ny fihavanana dia zavatra sarobidy miohatra noho ny vola. [1.1]
Traduction françaiseIl vaut mieux perdre son argent que de perdre les usages et les détails qui maintiennent et fortifient l'union et l' amitié. [2.415 #4103]
Il vaut mieux que ce soit la bourse qui souffre un peu, plutôt que les amitiés. [2.165]

Proverbe 54Aleo volo hala ataon-drafy, toy izay fifoloana ataon-kavana. [2.558]

Proverbe 55Andevolahy diso vozon-kena : aleony maty toy izay very anjara. [2.415 #507, 2.653 #177]
Traduction françaiseEsclave qui a manqué la distribution de viande : plutôt mourir que de ne pas avoir sa part, et il cherche à prendre la part des autres. [2.415 #507]
Interprétation françaiseCe proverbe disait l' avidité gloutonne des esclaves et leur acharnement à avoir leur part. [2.415 #507]

Proverbe 56Atao vikina alina: aleo manana amby, toy izay tsy ampy. [1.1]
Interprétation malgacheRaha misy zavatra mampatahotra na mampisalasala, aleo manao miohatra noho izay tokony hatao toy izay manao latsaka. [1.1]

Proverbe 57Atao vikin’ alina : aleo miohatra toy izay ho latsaka. [2.653, 2.974]
Ataovy vikin' alina, ka aleo miohatra toy izay ho latsaka. [2.165]
Vikin' alina ka aleo miohatra toy izay latsaka. [2.558]
Traduction françaiseFaire comme celui qui saute de nuit un jossé : mieux vaut un saut trop long que trop court. [2.974 #214]
Faites comme lorsqu' on saute (un fossé) de nuit; il vaut mieux sauter trop loin que pas assez et tomber (dans le fossé). [2.165]

Proverbe 58Aza manao horirika Ambohipeno, ka aleo lo toy izay ho an-kavana. [2.558]
Aza manao horirik’ Ambohipeno: aleo ho lo, toy izay ho an-kavana. [2.415 #5360, 2.653 #467, 2.165]
Horirika Ambohipeno : aleo lo toy izay ho an-kavana. [2.558]
Traduction françaiseNe faites pas comme les gens d' Ambohipeno font de leurs arums comestibles: ils préfèrent les voir pourrir que de les donner à leurs amis (ou parents). [2.165]
Ne faites pas comme les gens d' Ambohipeno qui aiment mieux voir pourrir leurs feuilles d' arum plutôt que d' en donner à leurs parents ou amis. [2.415 #5360]
Interprétation françaiseSe disait des égoïstes qui ne veulent pas partager. [2.415 #5360]

Proverbe 59Aza manao masoandro ririnina, ka manjombona andro hihaonana; fa aleo masoandro be lohataona, ka tsy mba manam-pahasosorana. [2.165]
Aza manao masoandro ririnina, ka manjombona andro hihaonana ; fa aleo masoandro lohataona, ka tsy mba manam-pahasosorana. [2.415 #3097]
Aza manao masoandro ririnina, ka manjombona andro ihaonana. [2.558 #545]
Aza masoandro ririnina ka vao mihaona dia manjombona. [2.558 #702]
Traduction françaiseNe faites pas comme le soleil d' hiver qui est couvert lorsqu'on le rencontre mais faites comme le soleil de printemps qui apporte la joie. [2.415 #3097]
Quand on vous rencontre, n' ayez pas un visage sombre tel un soleil d' hiver, mais ayez plutôt un visage gai comme le brillant soleil du printemps. [2.165 #1259]
Interprétation françaiseEntretenez la joie. [2.415 #3097]

Proverbe 60Aza manao toy ny rafozana jamba, ka aleo hateran-tsira kely toy izay homen-damba tsara. [2.415 #1438, 2.165]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny manome sira kely no ankasitrahany. [2.415 #1449]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany fa ny manome sira tsaroan' ny lelany no ankasitrahany. [2.558 #130]
Mamangy rafozana jamba, ka ny manome lamba tsy hitany, fa ny nanome sira kely no ankasitrahany. [2.653 #1468]
Rafozana jamba, ka aleony sira ren' ny lelany toy izay lamba tsara. [2.558 #3540]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira kely no isaotsaorany. [1.3 #498]
Rafozana jamba: ny manatitra lamba tsy hitany, fa ny manatitra sira no isaotsaorany. [1.1]
Interprétation malgacheEnti-milaza ny olona mahatsiaro ny soa kely fa tsy mahatsiaro ny soa lehibe atao azy. [1.1]
Traduction françaiseBelle-mère aveugle: si on lui donne un lamba, elle ne voit pas, mais si on lui donne un peu de sel, elle remercie avec effusion [1.3 #498]
Ne faites pas comme une belle-mère aveugle, qui aime mieux qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau lamba. [2.415 #1438]
Ne faites-pas comme une belle-mère aveugle, qui préfère qu' on lui donne un peu de sel plutôt qu' un beau "lamba" . [2.165]
Visitez votre belle-mère aveugle et donnez-lui un lamba, elle ne le voit pas ; donnez-lui un peu de sel, cela lui est agréable. [2.415 #1449]
Interprétation françaiseComme elle est aveugle, il lui importe peu quelle soit bien mise. [2.165]
Elle ne voit pas le lamba. [2.415 #1438]
Le tout n'est pas de donner, il faut savoir donner ; autre sens : oublier un grand service et se montrer reconnaissant d'un petit service. [2.415 #1449]
Sensible aux petits services, insensible aux grands [1.3 #498]

Proverbe 61Fatotr’ amboan’ Ingara : aleo faty no isarahana. [2.653]
Fatotr’ amboan’ Ingara : aleo maty toy izay ho lasa. [2.653]
Fatotr' amboan' Ingara : aleo maty toy izay lasana. [2.558 #1134]
Fatotr' amboan' Ingara: ka aleo maty toy izay ho lasa. [2.165]
Traduction françaiseIngara attachant un chien: il aime mieux le faire périr que de le voir s' échapper. [2.165]

Proverbe 62Indrindra hiseho ihany dia mananety, fa indrindra raha tsy hiseho aleo mitoto-bozaka. [2.558 #1428]
Indrindra hiseho ihany, dia mananety ; fa indrindra raha tsy hiseho ihany, dia aleo mitoto-bozaka. [2.415 #5795, 2.165]
Traduction françaiseSi vous voulez vous montrer, faites qu' on vous voie bien; mais si vous ne le voulez pas, cachez-vous sous l' herbe. [2.165]
Si vous voulez vous montrer, montrez-vous bien ; mais si vous ne voulez pas vous montrer, il vaut mieux vous cacher sous l' herbe. [2.415 #5795]
Interprétation françaiseFaites une chose ou l'autre, mais ne tergiversez pas. [2.165]
Pas d' hésitation : l' un ou l'autre. [2.415 #5795]

Proverbe 63Irak' Andriana : aleo ela toy izay haingan-tsy mahefa. [2.558 #1442]

Proverbe 64Mitolona amin' olon-tiana ka aleo lavony toy izay mahalavo azy. [2.558 #2460]
Tolona amin' ny sakaiza tiana; aleo lavony toy izay mahalavo azy. [1.1]
Tolona amin' olon-tiana, ka aleo lavony toy izay mahalavo azy. [2.558 #4165]
Tolona amin-tsakaiza tiana : aleo lavony toy izay handavo azy. [2.415 #3520, 2.653 #3111, 2.974]
Traduction françaiseLutte avec une personne aimée : il vaut mieux se laisser vaincre que de vaincre soi-même. [2.415 #3520]
Quand on lutte avec un ami très cher, on préfère être renversé par lui que de le renverser. [2.974 #22]

Proverbe 65Mizara hana amin' olo-maditra: ka aleo resy kely toy izay maintimainty. [2.165]
Mizara hena amin' ny olo-maditra, ka aleo resiny kely toy izay maintimainty. [2.558 #2532]
Mizara hena amin' olo-maditra : ka aleo resy toy izay maintimainty. [2.415 #6366]
Traduction françaisePartage de viande avec les têtus : mieux vaut une petite part propre, qu' une grande part sale. [2.415 #6366]
Partager de la viande avec des gens têtus; il vaut mieux en avoir un peu moins que sa part, plutôt que de l' avoir toute sale. [2.165]
Interprétation françaiseDans la dispute la viande est salie. [2.415 #6366]
Parce que s' il y a dispute, la viande tombera dans la poussière. [2.165]

Proverbe 66Mpanompo diso vozon-kena ka aleo maty toy izay very anjara. [2.558 #2598]

Proverbe 67Papango miohatra an' i Lohalambo : aleo tsy miohatra toy izay mihoa-menatra. [2.653, 2.415, 2.558]
Traduction françaiseOiseau de proie qui essaie de passer par-dessus la montagne Lohalambo : mieux vaut ne pas passer que de passer avec honte. [2.415 #6322]
Interprétation françaiseSe disait des présomptueux. [2.415 #6322]

Proverbe 68Rafotsibe mitorovoka eo an-doha fasana: aleo ve hitoe-poana, toy izay hitomany ireo maty be ao am-pasana? [2.653]
Rafotsibe mitorovoka eo an-doha fasana : aleo ve hitomoe-poana toy izay hitomany ireo maty betsaka ao am-pasana! [2.558]
Rafotsibe mitorovoka eo an-doha fasana : aleo ve itoe-poana toy izay hitomany ireo maty be ao am-pasana ? [2.415 #1910]
Traduction françaiseVieille femme assise devant le tombeau : ne vaut-il pas mieux pleurer les nombreux morts qui sont dans le tombeau, que de rester à ne rien faire ? [2.415 #1910]

Proverbe 69Raha fanambadiana ratsiratsy, aleo mianadahy mifanaja. [2.415 #1160]
Raha fanambadian-dratsy, aleo mpianadahy mifanaja. [2.558 #3562]
Raha tsy mifanaja ho mpivady, aleo mifanaja ho mpianadahy. [2.165 #1830, 2.415 #1401]
Traduction françaiseCeux qui ne s' entendent pas comme mari et femme, feraient mieux de s' entendre comme frère et sœur. [2.165]
Mieux vaut un frère et une soeur qui s' aiment et se respectent, qu' un mariage qui tourne mal. [2.415]
Si vous ne vous entendez pas comme époux, il vaut mieux vous entendre comme frère et soeur. [2.415]
Interprétation françaiseIl faut vous séparer à l'amiable. [2.415 #1401]
Ils devraient se séparer à l' amiable. [2.165]

Proverbe 70Raha fanambadiana tsy ho raikitra, aoka hody hamelon-jaza. [2.415 #1399]
Raha fanambadiana tsy ho vanona, andeha mody hamelon-jaza. [2.415 #1399]
Raha fanambadian-tsy ho vanona, aleo mody hamelon-jaza. [2.165 #1835]
Raha fanambadian-tsy ho vanona, andeha mody hamelon-jaza. [2.558 #3563, 2.653 #2646]
Traduction françaiseSi notre mariage ne doit pas être plus stable et si notre ménage ne doit pas mieux marcher, allons-nous en à la maison de nos parents élever nos enfants. [2.415 #1399]
Si votre second mariage ne va pas, il vaut mieux retourner chez vous élever le ou les enfants (de votre premier mariage). [2.165]
Interprétation françaiseParoles de la femme qui voulait échapper à la tyrannie d' un mari exigeant, et retourner chez ses parents ; sens plus général : occupons-nous d' une affaire plus utile. [2.415 #1399]

Proverbe 71Raha hihinan-droa trano tsy ho voky, tsy aleo mitsahatra amin' ny efa nihinanana. [2.558 #3573]
Raha hihinan-droa trano tsy ho voky, tsy mahaleo ny mitsahatra amy ny efa nihinana. [2.653]
Raha hihinan-droa trano tsy ho voky, tsy mahaleo ny mitsahatra amin' ny efa nihinana. [2.415 #5818]
Traduction françaiseCelui qui mangera dans deux maisons sans être. [2.415 #5818]

Proverbe 72Raha hitsangana ka tsy hahay, aleo mitomoe-misonenika. [2.165 #1655]
Traduction françaiseSi vous vous levez (pour danser) et que ne sachiez pas, il vaut mieux vous rasseoir et rester tranquille. [2.165 #1655]

Proverbe 73Raha hitsangan-tsy mahay, aleo misonenika an-toerana. [2.558 #3575]

Proverbe 74Raha indrindra ho faty ihany, aleo matin-janak' anabavy. [2.558 #3580]
Raha indrindra ho faty ihany, dia aleo matin-dranaotra. [2.415]
Raha indrindra ho faty ihany, dia aleo maty ny zanak' anabavy. [2.165]
Raha indrindra ho faty ihany, dia aleo maty ny zanaky Ranaotra. [2.165]
Raha indrindra ho faty ihany, dia aleo matin-janak' anabavy. [2.653, 2.415]
Raha indrindra ho faty ihany, dia aleo matin-janaky Ranaotra. [2.653]
Raha samy ho faty ihany, dia aleo maty ny zanak' anabavy. [2.165]
Raha samy ho faty ihany, dia aleo maty ny zanak' Ranaotra. [2.165]
Raha samy ho faty ihany, dia aleo matin-janak’ anabavy. [2.653]
Raha samy ho faty ihany, dia aleo matin-janaky Ranaotra. [2.653]
Traduction françaisePuisqu'il faut bien que quelqu' un (ou: que chacun) meure, il vaut mieux que ce soit l' enfant de ma sœur (ou: mon beau-frère), (plutôt que moi). [2.165 #2100]
S'il faut que nous perdions, il vaut mieux que ce soit l' enfant de notre soeur qui nous fasse perdre, ou bien notre beau-frère. [2.415]
Interprétation françaiseIl vaut mieux que tout se passe en famille. [2.415 #1124]

Proverbe 75Raha indrindra ho hanim-biby ihany, aleo kaikerin' ny renin-tantely, fa ireny no ela nihinanana ny mamy, ary raha indrindra ho fatoram-bahy ihany, aleo fatoran' ovy, fa ireny no efa nahitana ny vokatra. [2.558]
Raha indrindra hohanim-biby ihany, aleo kekerin' ny renitantely, fa ireny no efa nihinana ny mamy ; ary raha indrindra ho fatoram-bahy ihany, aleo fatoran' ny ovy, fa ireny no efa nahitana ny vokatra. [2.415 #732, 2.653]
Traduction françaiseS' il faut être dévoré par les bêtes, il vaut mieux être piqué par des abeilles, car elles ont mangé des douceurs ; s' il faut être garrotté avec des lianes, il vaut mieux être attaché avec des ignames, car on en a tiré des fruits. [2.415 #732]
Interprétation françaiseSe disait des grands qui exploitaient le peuple, mais en y mettant des formes. [2.415 #732]

Proverbe 76Raha mamindro tsy mafana, aleo mitoetra ao ivohon' ny olona. [2.415 #250]
Raha mamindro tsy mafana, tsy mahaleo ny mitoetra ao ivohon’ ny olona. [2.653 #2684]
Raha mamindro tsy mafana, tsy mahaleo ny mitoetra eo ivohon' ny olona. [2.558 #3613]
Traduction françaiseSi on se chauffe sans se réchauffer, autant rester derrière les autres. [2.415 #250]
Interprétation françaiseCe proverbe s' appliquait aux courtisans ; le souverain était comparé au feu auprès duquel on se chauffait ; on est un sot si on ne profite pas de l' occasion. [2.415 #250]

Proverbe 77Raha mananatra ny adala, aleony matory toy izay mba hihaino ; ary raha mananatra ny hendry, ny ao an-tsaina be, ny an' olona alainy koa. [2.415 #6525, 2.653 #2687]
Traduction françaiseQuand on fait la leçon à un étourdi, il aime mieux dormir que d' écouter ; mais quand on fait la leçon à un sage, il a déjà bien des choses dans sa tête, et cependant il recueille encore ce qui lui vient des autres. [2.415 #6525]

Proverbe 78Raha mitsangan-ko mavo toa valanirana, aleo mipetraka ho sampan-javatra. [2.415 #5875, 2.558 #3621, 2.165]
Traduction françaisePlutôt que d' être grand mais de vilaine couleur comme un "valanirana" il vaut mieux n' être qu' une branche. [2.165]
Si on est grand et vilain comme l' arbre valanirana, mieux vaut être une simple branche. [2.415]
Interprétation françaiseLe "valanirana" est un arbre à bois dur; le mot "mavo" veut dire aussi méprisé, au sens figuré. [2.165]

Proverbe 79Raha samy ho avy ihany ny loza dia aleoko atrehin-olon-tiana. [2.558 #3651]

Proverbe 80Raha sery ho sitran’ ny anamalaho ihany, ka aleo mitady vantotr’ akoho ho sahirana ? [2.653]
Raha sery ho vitan' ny anamalaho ihany, nahoana no mitady vantotr' akoho ho sahirana? [2.415 #2822]
Raha sery vitan' anamalaho, aza amonoana vatotr' akoho. [2.558 #3655]
Sery vitan' anamalaho ka handaniana vantotr' akoho. [1.1]
Sery vitan' ny anamalaho, ka no hamonoana vatotr' akoho! Ny hihitra anefa mampisara-mianakavy. [2.558]
Interprétation malgacheNampiasain' ny Ntaolo ho ody sery ny anamalaho noho izy mafanafana ka raha mbola misy anamalaho koa, naleony nitsitsy nanao ro misy anamalaho toy izay namono vantotr' akoho. [1.1]
Traduction françaiseSi c'est un rhume que la plante anamalaho peut guérir, pourquoi chercher un poulet et se donner tant de peine? [2.415 #2822]
Interprétation françaiseIl faut proportionner les remèdes aux maux à guérir. [2.415 #2822]

Proverbe 81Raha tanora tsy ho jejo, dia aleo maty ho razana. [2.165 #1770, 2.415 #3060]
Traduction françaiseSi les jeunes gens ne sont pas dissipés, mieux vaut qu' ils meurent pour être ancêtres. [2.415 #3060]
Si les jeunes ne sont pas dissipés, il vaut mieux qu' ils meurent pour être ancêtres. Ceci est un encouragement à la mauvaise conduite. [2.165]
Interprétation françaiseComparez: "il faut que jeunesse se passe" . [2.165]
Excuses à la mauvaise conduite. [2.415 #3060]

Proverbe 82Raha tsy mahatelina ny manavy, aleo ho an' ny manetsetra. [2.558 #3669]

Proverbe 83Sasa-lamban' Antananarivo: aleo ho rovitra toy izay tsy madio. [2.165]
Sasa lamban’ Antananarivo: aleo rovitra toy izay tsy hadio. [2.558 #250, 2.653 #2879, 2.415]
Sasa lamban' Antananarivo : aleo rovitra toy izay tsy madio. [2.415]
Traduction françaiseLavage de linge à Tananarive : on aime mieux le déchirer à force de le laver que d' y laisser une tache. [2.415 #2459]
Le lavage des lamba à Tananarive: on préfère les user plutôt que de ne pas les rendre propres. [2.165]
Interprétation françaiseA Tananarive on est fier et coquet. [2.415 #2459]

Proverbe 84Tefy vilany tany io, ka aleo ampiana toy izay anesorana. [2.415 #2249]
Traduction françaiseC' est comme lorsqu' on fait des marmites en terre : il vaut mieux y ajouter qu'en enlever. [2.415 #2249]
Interprétation françaiseCe proverbe fait allusion à ce que la marmite en terre se rétrécit en cuisant ; il se disait des biens qu' il faut accroître et non diminuer. [2.415 #2249]

Proverbe 85Tsy misy mora atao, toy ny malemy, nefa aleon' ny kamo matory. [2.558]

Index